söndag 23 september 2012

Åsså lite kalorier

Nu har jag träningsvärk i armen efter att ha färgat in sockerpasta, men det blev både gulligt och gott så det får det väl vara värt.
Hugo och jag håller på att baka oss igenom "Baka, baka liten kaka" av Abigail Wheatley och det här var recept nummer sex på listan- Vaniljcupcakes -  som seglade upp som en favorit tillsammans med Whoopie pies.

lördag 22 september 2012

Fluff på gång

Äntligen har jag kommit igång med min gröna tubsjal. Mönstret kommer från Nina Sagulins Sticka accessoarer. Jag är inte helt överens med garnet än, men det kanske ordnar sig.
G

torsdag 20 september 2012

Takpanneäppelpaj

Häromkvällen fick jag sms från en kär släkting. "Hur gör du den där jättegoda äppelpajen nu igen?" "Så här", returnerade jag, för jag hade just en sån på gång i formen. 

Det är äppeltider. Vi bär hem kassar med frukt från fotbollsföräldrar och hoppar över staketet och tillåtspallar plommon och äpplen hos grannen. Frukt som annars skulle förfaras (just när jag skriver detta lyssnar jag på radions Klotet om en ny app som visar var det finns offentliga fruktträd att plocka från). 

Nåväl, tillbaka till själva pajen. 

Väldigt ofta gör jag denna superenkla. Blanda lika mycket socker som mjöl. Strö blandningen över skalade klyftade äpplen. Hyvla riktigt kallt smör (alltid smör) med osthyvel och lägg som takpannor. Det är grunden.

Så kan man lägga till som man vill. Kanel. Kardemumma. Havregryn. Nötter. Mandel. Byta hälften av mjölet till graham. Ja, ni fattar. Grädda i 175-200 grader tills den ser färdig ut. Kolla under gräddningen att smöret täcker mjölet ordentligt. Lägg på extra om det behövs.


Det går fort. Det är billigt, särskilt om frukten är fådd. Alltså platsar det på denna blogg, enligt kriterierna här. Tid och pengar till nytt garn.

En tvådagarskonferens med jobbet gjorde att jag idag plötsligt hamnade i Spånga. Inte mig emot. Spånga konditoris cappuccino är finfin. I väntan på en buss kan man njuta av den. Och en liten röd humörhöjande stickning.

måndag 17 september 2012

Stickmaskinsdröm

För ett kort tag tyckte jag att en stickmaskin vore en trevlig liten pryl att ha. Till dess jag såg priset... Vad ska jag nu göra med alla pengar som jag inte spenderar på att skapa fantastiskt mönstrade tröjor på löpande band?

Published with Blogger-droid v2.0.9

lördag 15 september 2012

Redo för leverans

Nu har jag varit färdig med Tant Koftas bladpulsisar ett tag. De ska få flytta till en släkting - försöker inte reda ut de exakta banden, för sånt spelar inte så stor roll. Hon har reumatism och ont i sina händer. Garnet innehåller 2% koppar och sägs lindra den typen av värk. Hur det är med den detaljen får vi väl se. Hoppas hon blir glad, hur som helst.

tisdag 11 september 2012

Garn som garn...


Published with Blogger-droid v2.0.9

Sockstickningsträning

Jag övar på det här med att sticka sockor. Nummer ett var ett samarbete med mormor, så det gick ganska geschvint. Men nummer två. Trodde att jag garderade mig mot sss (second sock syndrome) genom att lägga upp den direkt, men nu känner jag hur syndromet lurar runt hörnet. En sak kan jag säga: nästa gång blir det mönsterstickade sockor. Slätstickade skaft är ju liksom bara en transportsträcka till hälen.

Bänkade vid Bonde söker fru


Imorgon kväll sitter vi bänkade där i soffan, hela högen, för att se Bonde söker fru. Det är inget konstigt med det egentligen. Jag ser det varje säsong, bondunge som jag är och jag har fått med mig barnen i denna vana. 

Särskilt minns jag en höst under dagistiden, när Mardin, min man gick på kurs varje onsdag. I vanliga fall började vi läggning och läsning vid åtta och så sov barnen vid nio. Bondesökerfrukvällar satt de tandborstade och uppallrade i soffan vid åtta. Jag följde dramatiken, de tittade på traktorerna. Alla nöjda och så veks de sedan bara ner i sängen.


I år är det lite speciellt. Vår granne är med som en av bönderna. Bengt. Sjubarnspappan med kameler, svår att missa. En ordkonstnär som jag en gång intervjuade om tvåspråkiga familjer för en föräldratidning. Vilka underbara citat han bjöd på!

Ett sommaräventyr för oss brukar vara att rida kamel. I år hann vi inte med det, men däremot blev det en kamelbullefika på ranchkaféet en förmiddag med min brorsdotter Helena och Bengts dotter Signe som står för bullarna. En timme senare ösregnade det ... Men som sagt, här är det en vansinnigt blå himmel över Ormöga.

Av det lilla jag hunnit se av trailern läser Bengt breven vid en kvarn. Kanske är det just denna, min farfars kvarn som står så fint med utsikt över Alböke alvar?


Pappa skänkte den till hembygdsföreningen som ser om den och ger den nya vingar ibland. Bilderna kommer från en sommarrunda med Tove, kameran och några färdigstickade projekt, bland annat dessa vantar i öländsk tradition. 

Nu ser jag bara fram mot morgondagen och hoppas att programmet tagit tillvara en verbal artist, på vilket språk det vara må.

torsdag 6 september 2012

3 räta och en avig



Äntligen har jag kommit igång med Tant Koftas vackra och lättstickade sjal. Fotot är nog inte det bästa för man ser inte att det rosa merinogarnet är lite blankt medan den lila alpackan som bildar åsar är matt. Jättefin kombination. Jag köpte så mycket garn som hon sa skulle behövas, men ändå undrar jag hur långt det kommer att räcka. Bäst att sticka snabbt, så det inte hinner ta slut.

söndag 2 september 2012

En utflykt

 
En lördag åkte vi till Alsta trädgårdar i Örsundsbro. Som namnet antyder hade de en trädgård, en fin sådan. Den var anlagd i ett gammalt växthus där glastaket tagits bort (bara stommarna kvar). Resultatet blev en häftig blandning av ute- och innemiljö. Här inspekterar mormor kryddväxterna. Hemstickad kofta.
 
 
 
Den främsta anledningen till att vi åkte dit var dock inte trädgården, utan det var för att titta på Elsebeth Lavolds stickade verk. Hon har specialiserat sig på att överföra vikingamotiv till stickat, och resulatet är mycket vackert.
 


 
 
Det var extra roligt för mormor att se detta, för hon har stickat en hel del Lavoldmönster genom åren. Man behöver ju inte alltid ge sig på en hel tröja, utan man kan, som mormor har gjort ibland, ta en extra vacker formation och låta den pryda en vante. Men några tröjor har det blivit ändå. 


 
 
 
Någon som kan tyda runskrift?
 



När jag blir stor ska jag sticka mig en sådan här kappa. Och det är klart att den ska vara röd.


Utställningen pågår till början av oktober och den rekommenderas varmt.
 
(Bilderna har publicerats med Elsebeth Lavolds tillstånd - tack!)