Levererade hemlisar

Nu är förhoppningsvis alla julpaket levererade. Några alster blev klara så i sista minuten att de inte hann fastna på bild innan de hamnande i en jiffypåse.

Sjalen är stickad efter ett mönster från Järbo med ett estniskt, entrådigt ullgarn inhandlat på stickfestivalen i Kista i våras. Den har flyttat norrut till Boden. Tittar man noga är det en blomrad längs kanten på sjalen. Framgår inte så bra av bilden. Trodde att jag hade ganska precist av garnet. Stickade och stickade och stickade, tyckte knappt det märktes på nystanet. Till slut fick det vara nog. Vill ju inte ha en hur stor sjal som helst... Konstaterade förbryllad när jag var klar, att nästan halva nystanet var kvar...? Vägde och mätte och mätte, och insåg att det nog var en 200-gramshärva jag köpt. Så nu har jag "lite" restgarn att sticka något annat med.

Mössorna är stickade i alpacka med spetsmönster från Yll och tyll och värmer nu huvudena på mina systerdöttrar. Ett väldigt roligt mönster. Stickade mössor till mig och yngsta dottern förra vintern, och trots att mössa inte är min modell - överhuvud taget, så ser den helt okej ut ;-) - även på mitt huvud...

Jul!

Vill bara önska er allihop en riktigt GOD JUL!

så ses vi igen efter helgerna :-)

Löspolo!

Ja, löspolon är klar! Jättefin om jag får säga det själv. Måste bero på garnet...

Äldsta dottern kom på att man kan dra upp den lite över huvudet också, men det tycker jag känns för mycket 80-tal. Får väl se hur det går i skarpt läge, det vill säga ute i det kalla vädret. Då kanske 80-talet är som bortblåst. Just nu hänger den runt min förkylda sambos ömma och frusna hals. Han är riktigt snygg i den!

Hallonrödrosa väst

Äntligen är västen färdig. Varm och skön i härlig ecoull color. Det gick över förväntan att sy sidsömmarna. Men den passar inte på mig. Jag blev helt nedröstad här hemma när jag drog på mig den, och jag håller nog med mina kritiker om att den visserligen sitter bra, men att det är inte riktigt min modell, som man brukar säga. Jag hoppas den hittar ett nytt hem snart. (Jag ser nu att det ser för ynkligt ut med den stackars huvudlösa provdockan med svart tröja knölig och bakochfram, men ni får koncentrera er på själva västen.)

Inte så farligt

Nä, revolutionen var inte värre än att jag har färdigställt det ena projektet som jag använde 5:an till (går inte att visa just nu...) och har kommit ungefär 15 cm på det som ska föreställa en löspolo. Det fungerade ganska bra med knit-pro-stickorna. Krånglet med att byta mellan arbetena gjorde nog att jag kunde koncentrera mig bättre på ett i taget. Se där, inget ont som inte för något gott med sig.

Garnet är Cashmere Island från Noro, underbart mjukt. Och så var det färgerna - ljuvliga. Jag var lite hurtig när jag la upp, så det blev 130 maskor, något som efter ett par centimeter visade sig vara lite väl brett. Det där med att repa upp är inte kul, så jag minskade var tionde maska i två varv. Tror till och med att det kan bli skön form med lite bredare nertill och sen bara rakt upp som liksom får påsa ner sig kring halsen. Ett sånt här garn blir allra snyggast i slätstickning tycker jag. Har någon fundering på att brodera svarta slingor i kedjestygn efteråt, men det får vi se vad det blir av. Eller virka på en spetskant här och var? Då måste jag rådfråga mormor, för hon gör så med sina pulsvärmare. Hoppas på en utförlig beskrivning, det brukar annars inte vara så lätt att få ur henne sånt, "ja, du vet, och så i bågen, och sen tillbaka, och så vänder du och sen ser du hur det ska vara...".

Nya stickor - revolution i skallen

Ja, nu är jag förbryllad. Kanske är snuvan en bidragande orsak, men det hela utlöstes av en akut brist på rundsticka 5, kort variant, närmare bestämt två stycken. Förkyld som jag är packade jag in mig i polarutstyrseln och körde till närmsta stickbutik. De hade inga bambu- eller trästickor. VA? Bara metall? "Men", sa tjejen i butiken och plirade lite på mig, "jag har ju knit-pro också. Det är stickningens rollsroyce. Jag har många kunder som vägrar sticka med något annat än knit-pro". Jaha, man vill ju inte vara sämre än dessa "pro"-kunder, så det var bara att se cool ut och köpa dem. Tanken är att man köper ett par "sticktoppar" i de dimensioner man behöver, och sedan vajrar i de längder man behöver (en av varje längd), och sedan skruvar ihop de toppar med den vajer man behöver. Jaha. Låter ju jättebra. Men det hela blir rätt krångligt när man som jag just nu vill arbeta parallellt med två stickningar som båda stickas med stickor 5 och som man då har på varsin vajer. Då ska man skruva på en stopp på den vajer man inte vill arbeta med och flytta över själva stickorna till den vajer man vill arbeta med. Hmmm, tror inte detta passar mitt sätt att vara, men visst, jag ska ge det en ordentlig chans. Det kan som sagt vara jag som är allmänt stoffig och har snöat in på det här med bambu och trä. Har någon annan några erfarenheter att dela med sig av när det gäller den här typen av stickor?

Inte bara tomteverkstad

Nej, det blir faktiskt lite annat också! De här benvärmarna lovade jag äldsta dottern någon gång i höstas. Efter ovanligt många vedermödor, dock varken blod, svett eller tårar, är de nu äntligen klara. De blev så pass bra att de fick sitta på under ett helt kalas - inomhus! Det tycker jag var ett bra betyg, för de är stickade i det tjocka yllegarnet Eskimo. Och så en glittertråd för flärdens skull. Det syns kanske inte på bilden, men jag har gjort snurror hela vägen. Fyra aviga och fyra räta, och så en snurra vart fjärde varv blev lagom tyckte jag (fritt efter ett dropsmönster där det skulle vara snurror bara längst upp, men det godkände inte dottern).